Kapitel 5 - jag blir ner slengd i en brun.

Jag trampade på alt vad jag årkade. Plötslit  kom det fram monster framför mej åkso och från venster och från höger. Jag var om ringad. Hur skule jag kuna ta mej där ifrån. Jag tengte så det  knakade. Fast jag kom inte på not. Jag tengte at jag kanske kunde köra omkul dom. Jag trampade på. Och jag köde rakt in i dom. Fast det skule jag inte ha jot för dom tog mej och jik iväg med mej. När dom jik förbi Nils hus  såg jag Nils i et av fönstrena jag teknade åt honom at koma ut och hejelpa mej. Fast Nils var aldeles för feg för at våga gå ut  till monstrena. Dom stanade vid en brun. En lyfte på loket. Och en anan slengde ner mej i brunen. Jag svimade enda tils det  plötslit ran vaten på mej. Det rengnade. Det var inte bra för om det rengnade skule brunen fylas med vaten och jag skule drungkna. Jag fik plötslit et ljus i ögona. Och jag höde non ropa Kale är du där Nils ropade jag Nils ropade ja jag ska hejälpa dej. Han tog bot loket. Jag kastar ner fiklampan sa Nils ja sa jag han slepte den. Jag började treva efter den och efter et  tag fik jag tag på den. Det var lätare at hita knapen. Jag tende den. Men hur ska jag koma up ropade jag. Jag slenger ner et rep ropade Nils och et rep kom ner jag började kletra.