Kapitel 6 - ett jömstele

Det var svårt at kletra och det tog long tid. Men entligen var jag upe.Kom  så går vi sa Nils. Vi gik. Det var nestan som om monstrena hade försvunit. Fast jag vågade inte tro det. Jag kolade bakom mej utifal at monstrena skule koma på os bakifrån Nils titade okso bakom sej. När jag hade kolat 6 7 gonger slutade jag at tita hela tiden. Fast Nils titade fortfarande. Plöslit skrek han till. Vad är det nu då sa jag ett monster skrek han. För en gångs skul vat jag ganska red jag hade inte lust at bli ner kastad i brunen ijen.Nu fik vi springa alt vad vi orkar. Jag ramlade rakt ner i en vatenpöl det jorde ganska ont men jag moste fortseta det viste jag. Vi moste hita ett jömstele skrek Nils som var longt före mej han var faktiskt myke snabare en mej. Entligen sa Nils jag har hitat ett jömstele kom kale sjynda dej.

Kapitel 5 - jag blir ner slengd i en brun.

Jag trampade på alt vad jag årkade. Plötslit  kom det fram monster framför mej åkso och från venster och från höger. Jag var om ringad. Hur skule jag kuna ta mej där ifrån. Jag tengte så det  knakade. Fast jag kom inte på not. Jag tengte at jag kanske kunde köra omkul dom. Jag trampade på. Och jag köde rakt in i dom. Fast det skule jag inte ha jot för dom tog mej och jik iväg med mej. När dom jik förbi Nils hus  såg jag Nils i et av fönstrena jag teknade åt honom at koma ut och hejelpa mej. Fast Nils var aldeles för feg för at våga gå ut  till monstrena. Dom stanade vid en brun. En lyfte på loket. Och en anan slengde ner mej i brunen. Jag svimade enda tils det  plötslit ran vaten på mej. Det rengnade. Det var inte bra för om det rengnade skule brunen fylas med vaten och jag skule drungkna. Jag fik plötslit et ljus i ögona. Och jag höde non ropa Kale är du där Nils ropade jag Nils ropade ja jag ska hejälpa dej. Han tog bot loket. Jag kastar ner fiklampan sa Nils ja sa jag han slepte den. Jag började treva efter den och efter et  tag fik jag tag på den. Det var lätare at hita knapen. Jag tende den. Men hur ska jag koma up ropade jag. Jag slenger ner et rep ropade Nils och et rep kom ner jag började kletra.

Kapitel 4 - Elna förvandlas till et monster

   När jag kom hem till Nils sat han på reket till trapan. Han blev glad när jag kom. Ska vi helsapå Elna sa han ja sa jag. Mama Kale har komit och vi vil cykla iväg och leta burkar ropade Nils det får ni väl sa hon. Och vi cyklade iväg hem till Elna. Hon var inte hema fast det sat en lap på dören och på lapen stog det jag är vid stranden till Kale och Nils. Hur kunde hon veta at vi skule koma sa Nils hon hopades väl at vi skule koma sa jag. Vi började cykla mot stranden. Vi jik ut på brygan och då såg vi at hon åkte i sin rulstol ute på vatnet. Elna ropade Nils. Och rulstolen kom farande. Kom så går vi hem sa hon. Gå du kan väl inte gå sa Nils. Jodå jag kan gå med stavar sa Elna. Men har du dom  med dej sa jag. Ja jag jik hit sa hon. Men hur fik du då med rulstolen sa Nils. Den har baterier så at den kan åka själv sa Elna vad fifit sa Nils. ja sa Elna. Vi titade på när hon knäpte av sej beltet.Men när hon reste sej up stog där inte Elna utan där stog et monster. Monstret vile äta up os men jag tengte inte låta hene röra Nils. Jag sa åt Nils at spring till cyklana. Jag putade ner rulstolen i vatnet och tog stavana och kastde iväg dom. Men hon kalade på fler monster dom började jaga mej. Jag sprang till cyklana Nils hade åkit före. Jag kastade mej up på cyken och åkte iväg med monstrena svärmande bakom mej.